Trerätters på öppen eld

Igår blev det mycket segling, på rätt öppet hav med fantastisk vind! Det var otroligt kul! Däremot blev det inte så mycket matlagning och därför inte något matbloggande. Efter ett snabbt stopp i Sandhamn la vi till utanför Vindalsö på en alldeles egen liten kobbe. Där blev det sill och potatis och nubbe med tillhörande nubbevisor! Jag och Pierre skrålade glatt i den lilla viken som hämd mot ett grabbgäng som spelade energyhits i två timmar.



Men dag nådde jag och Pierre vår hardcore-topp när det gäller matlagning: tillagning över öppen eld!
Det började med att jag hittade en hög torra grenar som antagligen skulle vara perfekta att elda med. Sen behövde vi bada och ingenting är ju mysigare än att krypa upp vid en varm brasa när man är kall och nybadad. När vi väl fått igång elden tänkte vi passa på artt grilla lite camembert! En normandisk "specialité" som är sjukt simpel med otroligt god!



Linda in camemberten i folie, hela träförpackningen men glöm inte att ta bort platsembalaget!
Lägg på glöden och låt den ligga ca 15 min beroende på hur varm glöden är.  Äts förslagsvis med baguette, kryddstark korv eller chips. Bara att doppa och njuta!

Efter denna något stabbiga förrätt började vi fixa med middagen som skulle bestå av renskav och tortellini.



Renskaven stektes på en het stenplatta som jag bände loss från en klippa (hardcore eller hur), mest för att undvika sprickor i berget osv. I med lite lök och salt och peppar!
Tortellinin kokades i saltat vatten brevid.



Det trixigaste var att komma åt och röra och krydda utan att bränna sönder händerna helt och hållet.
När pastan var klar hällde jag över den i en större kastrull tillsammans med matlagningsgrädde och peppar.
Tortellini kanske inte är den absolut roligaste pastan men den mättar bra och har lång hållbarhet, alltså utmärkt seglarmat!
Innan vi blandade ner renskaven stekte vi på lite rökt sidfläsk som vi fått över från lunchen igår. Pierre grillade några paprikor och vad han trodde var palsternackor (det var tydligen persiljerot och smakade som en lite syrligare morot). Annars pysslade han mest om elden. Några vitlöksklyftor fick åka med också som vi sedan mosade ner i pastan. Det blev inte illa, inte illa alls faktiskt!



För tillfället grillar Pierre persikor till efterrätt men de får ni ingen bild på.



Nu har solen gått ner. Havet ligger spegelblankt och det börjar bli mörkt. Förutom en enträgen liten motorjolle som åker fram och tillbaka hörs bara knäppandet från elden.

Kommentarer
Postat av: [email protected]

Emeliehjärtat, så impad av din mat!! Och sjukt stolt över scoutkunskaperna som väller ur dig här... Och så himla kul med er båt, hade jag aldrig trott men du passar nog som gjuten där ute till havs med din fransos. Ses snart, kram Anna

2009-09-09 @ 15:23:01
Postat av: E

Haha, ja båten är grym även om jag fortfarande skriker till när det lutar och så där...

Du får hänga med ut på en dags tur någon dag så kan jag visa dig hur fina pålstekar jag gör nu för tiden!



Kram kram

2009-09-09 @ 16:27:26
Postat av: Anonym

med risk för att låta dryg men eldning på klipphällar är inte ok. Eldandet skapar sår i berget som aldrig läker. Och som den frilufsare jag är anser jag att det är en skyldighet att lämna naturen så som man själv fann den när man kom dit.

2009-09-21 @ 13:14:17
Postat av: E

Precis därför vi byggde an sån fantastisk eldstad med stenar under också. Elden hade alltså inte någon direktkontakt med berget.

2009-09-21 @ 13:40:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0