För alla frankofila ostfanatiker...
Det finns faktiskt ett paradis. Och det paradiset ligger på Nybrogatan i Stockholm. Närmare bestämt i den lilla franska ostbutiken Androuet! När man kliver in genom dörren golvas man nästan av den starka doften av välmogna ostar från väldens ostkunnigaste land. Längs hyllorna trängs smakproven (me like) och personalen är påläst och engagerad. De vet precis när ostarna ska ätas, så om du har en middag inplanerad kan du gå dit en vecka innan om du så vill och be om ost som kommer vara perfekt just då. Eller gå dit samma dag och få med dig ostar som fullständigt tränger ur sina förpackningar och som kommer få hela tunnelbanan att vända sig om.
De har även fina kex och roliga och annorlunda kryddor! Helt klart värt ett besök om ni inte varit där än. Och det bästa av allt är att det faktiskt inte är dyrare än att handla smaklösa vacumpackade ostar från kyldisken på Ica.
Grymt va!
Det här små godbitarna fick följa med mig och Pierre hem. Den vita förpackningen innehåller världens godaste smör med havssalt som kommer dyka upp i ett recept framöver. 45 kr, så värt.
De har även fina kex och roliga och annorlunda kryddor! Helt klart värt ett besök om ni inte varit där än. Och det bästa av allt är att det faktiskt inte är dyrare än att handla smaklösa vacumpackade ostar från kyldisken på Ica.
Grymt va!
Det här små godbitarna fick följa med mig och Pierre hem. Den vita förpackningen innehåller världens godaste smör med havssalt som kommer dyka upp i ett recept framöver. 45 kr, så värt.
Förlåt mig lilleskutt!
(Äckelmagade vegetarianer och veganer bör inte läsa detta inlägg!)
Det blev kanin! En stor rackare på över två och ett halvt kilo (borde alltså räcka till 4-5 personer)!
Mitt favoritnöje över allt annat på denna jord måste nog vara att strosa runt i Hötorgshallen och klämma och känna (ok, det kanske man inte gör så mycket), men lukta och titta på allt färskt och nyslaktat. Det känns bra att vara så nära maten. Inga modifierande mellanlandningar, inga "förbättrande" E-ämnen. Inget knussel, bara råvara. Sen får jag göra vad jag vill med det!
Att stycka en kanin var lite svårare än jag trott, deras ben är t ex mycket tjockare än en kycklings. Och sen satt ju inälvorna kvar! Ok, jag vet att detta går emot nyss skrivna stycke, men när en liten njure faller ut ur det som snart ska vara min middag längtar jag bort till dafgårdhyllan på Ica.
Så här ser det ut just nu när det ligger och puttrar i vitt vin (ca 2 dl), dijonsenap (1 1/2 matsked) och lite färsk mejram, tillsammans med sidfläsk (så mycket man har samvete till) och champinjoner (så många som får plats i grytan):
Högre upp på bilden puttrar en liten buljong med skrov, morötter, palsternacka och en tärning bouqet garni (fransk kryddblandning med timjan, persilja och lagerblad). Har i och för sig fortfarande frysen full av buljongtärningar från senaste långkoket, men det kan man väl inte få för mycket av?
Kaninen ska koka länge, ca 1 - 1 1/2 timme. Tills köttet nästan släpper från benen, då är det som godast. Och vinet ska vara vitt och torrt till kanin. Du kan använda rött vin också men det passar faktiskt bättre till hare. Problemet med långkok är att "man" dricker upp vinet som inte gick åt till matlagningen bara för att "man" har så tråkigt när "man" väntar. Sen blir "man" ju full redan innan middagen.
Men till hösten blir det kanin med kastanjepuré! Men det är för höstigt för att ätas i juli.
Till kanin passar tydligen rött ris bäst eftersom dess nötighet lyfter fram kaninen och vinet bättre än annat ris. Om det är någon som tycker att detta låter smarrigt så är det bara att boka in en middag i september/oktober!
I alla fall, när man tycker att kaninen kokat tillräckligt länge lyfter man ut den ur grytan och blandar i ca 2 dl creme fraiche i såsen, ev. lite mer senap, lite timjan, kanske någon annan trevlig örtkrydda man har hemma. Låt såsen koka upp och lägg sedan tillbaka kanindelarna i grytan. Koka ihop ca 5 min.
Färdigt!
Lämpliga tillbehör är som sagt rött ris, haricot verts, bröd, sallad, ost! Och för guds skull glöm inte vinet!!!
Lycka till! (det går typ inte att misslyckas med, du kan inte koka det för länge och du kan inte ha i för mycket vin eller för mycket creme fraiche). Och det var faktiskt j*vligt gott! Men ok, det tog tre timmar också.
Det blev kanin! En stor rackare på över två och ett halvt kilo (borde alltså räcka till 4-5 personer)!
Mitt favoritnöje över allt annat på denna jord måste nog vara att strosa runt i Hötorgshallen och klämma och känna (ok, det kanske man inte gör så mycket), men lukta och titta på allt färskt och nyslaktat. Det känns bra att vara så nära maten. Inga modifierande mellanlandningar, inga "förbättrande" E-ämnen. Inget knussel, bara råvara. Sen får jag göra vad jag vill med det!
Att stycka en kanin var lite svårare än jag trott, deras ben är t ex mycket tjockare än en kycklings. Och sen satt ju inälvorna kvar! Ok, jag vet att detta går emot nyss skrivna stycke, men när en liten njure faller ut ur det som snart ska vara min middag längtar jag bort till dafgårdhyllan på Ica.
Så här ser det ut just nu när det ligger och puttrar i vitt vin (ca 2 dl), dijonsenap (1 1/2 matsked) och lite färsk mejram, tillsammans med sidfläsk (så mycket man har samvete till) och champinjoner (så många som får plats i grytan):
Högre upp på bilden puttrar en liten buljong med skrov, morötter, palsternacka och en tärning bouqet garni (fransk kryddblandning med timjan, persilja och lagerblad). Har i och för sig fortfarande frysen full av buljongtärningar från senaste långkoket, men det kan man väl inte få för mycket av?
Kaninen ska koka länge, ca 1 - 1 1/2 timme. Tills köttet nästan släpper från benen, då är det som godast. Och vinet ska vara vitt och torrt till kanin. Du kan använda rött vin också men det passar faktiskt bättre till hare. Problemet med långkok är att "man" dricker upp vinet som inte gick åt till matlagningen bara för att "man" har så tråkigt när "man" väntar. Sen blir "man" ju full redan innan middagen.
Men till hösten blir det kanin med kastanjepuré! Men det är för höstigt för att ätas i juli.
Till kanin passar tydligen rött ris bäst eftersom dess nötighet lyfter fram kaninen och vinet bättre än annat ris. Om det är någon som tycker att detta låter smarrigt så är det bara att boka in en middag i september/oktober!
I alla fall, när man tycker att kaninen kokat tillräckligt länge lyfter man ut den ur grytan och blandar i ca 2 dl creme fraiche i såsen, ev. lite mer senap, lite timjan, kanske någon annan trevlig örtkrydda man har hemma. Låt såsen koka upp och lägg sedan tillbaka kanindelarna i grytan. Koka ihop ca 5 min.
Färdigt!
Lämpliga tillbehör är som sagt rött ris, haricot verts, bröd, sallad, ost! Och för guds skull glöm inte vinet!!!
Lycka till! (det går typ inte att misslyckas med, du kan inte koka det för länge och du kan inte ha i för mycket vin eller för mycket creme fraiche). Och det var faktiskt j*vligt gott! Men ok, det tog tre timmar också.
