I'm a feeder baby

Igår blev det mycket segling, på rätt öppet hav med fantastisk vind! Det var otroligt kul! Däremot blev det inte så mycket matlagning och därför inte något matbloggande. Efter ett snabbt stopp i Sandhamn la vi till utanför Vindalsö på en alldeles egen liten kobbe. Där blev det sill och potatis och nubbe med tillhörande nubbevisor! Jag och Pierre skrålade glatt i den lilla viken som hämd mot ett grabbgäng som spelade energyhits i två timmar.



Men dag nådde jag och Pierre vår hardcore-topp när det gäller matlagning: tillagning över öppen eld!
Det började med att jag hittade en hög torra grenar som antagligen skulle vara perfekta att elda med. Sen behövde vi bada och ingenting är ju mysigare än att krypa upp vid en varm brasa när man är kall och nybadad. När vi väl fått igång elden tänkte vi passa på artt grilla lite camembert! En normandisk "specialité" som är sjukt simpel med otroligt god!



Linda in camemberten i folie, hela träförpackningen men glöm inte att ta bort platsembalaget!
Lägg på glöden och låt den ligga ca 15 min beroende på hur varm glöden är.  Äts förslagsvis med baguette, kryddstark korv eller chips. Bara att doppa och njuta!

Efter denna något stabbiga förrätt började vi fixa med middagen som skulle bestå av renskav och tortellini.



Renskaven stektes på en het stenplatta som jag bände loss från en klippa (hardcore eller hur), mest för att undvika sprickor i berget osv. I med lite lök och salt och peppar!
Tortellinin kokades i saltat vatten brevid.



Det trixigaste var att komma åt och röra och krydda utan att bränna sönder händerna helt och hållet.
När pastan var klar hällde jag över den i en större kastrull tillsammans med matlagningsgrädde och peppar.
Tortellini kanske inte är den absolut roligaste pastan men den mättar bra och har lång hållbarhet, alltså utmärkt seglarmat!
Innan vi blandade ner renskaven stekte vi på lite rökt sidfläsk som vi fått över från lunchen igår. Pierre grillade några paprikor och vad han trodde var palsternackor (det var tydligen persiljerot och smakade som en lite syrligare morot). Annars pysslade han mest om elden. Några vitlöksklyftor fick åka med också som vi sedan mosade ner i pastan. Det blev inte illa, inte illa alls faktiskt!



För tillfället grillar Pierre persikor till efterrätt men de får ni ingen bild på.



Nu har solen gått ner. Havet ligger spegelblankt och det börjar bli mörkt. Förutom en enträgen liten motorjolle som åker fram och tillbaka hörs bara knäppandet från elden.

Segling dag 1.

Det är verkligen inte synd om oss. Vi har seglat hela dan med superfin vind. Hade lite motorproblem men med en rem kan man lösa det mesta! Det blev mackor med sardiner, tomater och rödlök till lunch. Absolut inget som är värt att blogga om, men middagen blev desto bättre!

Vi hittade en perfekt liten vik, med badplats och grillyta, långt bort från alla farleder och jobbiga finlandsfärjor (Fjärdlång närmare bestämt).
Vi plockade upp grillen och trangiaköket. Kan tillägga att vi var tvungna att ta taxi ut till båten eftersom vi hade typ 2 ton mat med oss. Inhandlade bland annat väldigt fina salsiccas från Kajsa Varg.


Till den blev det pasta med tomatpesto, persilja och ett foliepaket med fetaost, tomat,lök, citron, och persilja. Det receptet fick jag av min kollega Petra! Fetaosten blev krämig och mjuk och fungerade nästan som en pastasås.



Att koka upp vatten på trangiakök tar ca 40 minuter men annars är det faktiskt inte så meckigt att laga en riktigt schysst måltid ute i naturen. Det krävs bara lite fantasi och en lite högre ambitionsnivå än vita bönor i tomatsås.



Detta är alltså pasta med färsk salsicca, tomatpesto, grillad fetaost med tomat och persilja och rödlök. Samt en grillad lök. Svartpeppar, salt och citron - det är typ de kryddor man behöver på sjön. Väldigt enkelt och väldigt gott!



Randiga och marina som man ska va!



Kom igen, visst ser det fint ut!

Om jag måste välja en favoriträtt skulle det nog bli musslor. I alla dess former!  Gratinerade, rökta, med cider, med camembert och sidfläsk, med grädde och persilja och nästan alltid med torrt vitt vin!

Det kanske absolut bästa med musslor (i alla fall blåmusslor) är att de är väldigt billiga! Du får en middag för två för 60 kronor! Och sen tillkommer förstås vin och grädde och bröd och sånt där, men ändå! Själva huvudrätten är grymt billig!

Och eftersom jag hade en väldigt begränsad budget när jag handlade men däremot hade en box vitt vin hemma från middagen i fredags (tack Linn!) och en massa persilja, bestämde jag mig för att göra en klassisk men alltid lika smarrig Moules Marinière!

Grumdrecept för musselkok
Till två personer

1 nät blåmusslor
en halv flaska vitt vin
2 1/2 dl vispgrädde (inga lightprodukter här tack!)
en stor knippa persilja
3 bananchalottenlökar (större än vanliga chalottenlökar och betydligt mindre avskyvärda att skala)
2 vitlöksklyftor


1. Rensa musslorna, dvs släng alla som INTE är stängda, dra bort sjögrässkägg med en kniv och skrapa bort havstulpaner. Släng även de som är trasiga!

2. Hacka och bryn chalottenlöken tillsammans med vitlöken i en stor kastrull

3. Häll i musslorna och slå på vinet

4. Kör i lite grädde också när du ändå håller på

5. Koka upp tills musslorna öppnat sig

6. Häll på lite mer grädde och hackad persilja

7. Häll upp i stora skålar och servera med baguette eller annat bra uppsugningsbröd!




När jag ändå var i matlagningstagen tyckte Pierre att jag kunde lägga in den där fem-minuters-sillen jag köpte till seglingen. Sagt och gjort.



Emelies supersnabba senapssill!

1 paket fem-minuters-sill
1 1/4 gullök
2 dl gräddfil
2 msk grovkorning senap
4 cornichons

1. Skiva löken tunt
2. Skiva sellfiléerna i 2cm-tjocka bitar och slanta cornichongerna (väldigt svårt att avgöra vad cornichon blir i plural...).
3. Blanda alltihop!
4. Lägg i en lufttät burk

Så enkelt var det!
Den andra var lite mer experimentiell...den har jag heller inte smakat än, så den kan smaka apa.



Whiskey och apelsinsill

1 paket fem-minuters-sill
1 dl Jack Daniels
2 msk flytande honung
1 1/4 gullök
4 kryddpepparkorn
4 svartpepparkorn
Rivet skal från en apelsin
Saft från en halv apelsin

1. Riv skalet från apelsinen

2. Pressa ner saften i en bunke tillsammans med skalet

3. Tillsätt whiskey och honung. Blanda väl

4. Skiva lök och sillfiléer och häll ner det i bunken

5. Tillsätt kryddorna och blanda alltihop

6. Häll över i en lufttät burk. Klart!

Den sista vet jag som sagt inte hur den smakar så jag får väl återkomma om den är värd att göra om. Kanske är det mer av en julsill med tanke på apelsinen...men det beror på hur traditionell man är.

Kom hem från gymmet runt tre och var vrålhungrig! På vägen hem svängde jag förbi Ica och hittade en chèvrerulle (ett halvt kilo) för 69 kronor. Hade 73 kronor kvar på kontot och tänkte what the hey, något ska man ju leva på till löning. Så det blev chèvrelasagne till lunch, vilket passade väldigt bra eftersom det stod en sats ratatoille på spisen sen någon dag tillbaka som jag inte visste vad jag skulle göra av. Pierre är nämligen grym på just ratatoille som han serverade tillsammans med tagliatelli och lammfärsbiffar när jag kom hem trött och grinig från jobbet. Dock någon timme för sent så jag hann bli ännu tröttare och grinigare men det gjorde inte så mycket när det nu smakade så himla gott!

 

Ratatoille är busenkelt att göra. Släng ner tärnad zuchini, aubergine, tomater (burk går bar) i en stor gryta med lock. Tillsätt vitlök, örtkryddor (jag brukar använda rosmarin och timjan), salt och peppar och låt puttra ihop tills grönsakerna "såsat" till sig och det mer liknar en tomatsås än hackade grönsaker. Du kan låta den puttra i en dryg timme, den blir egentligen bara godare ju längre den får stå på spisen. Men inte för hög värme, den ska inte koka! Smaka ev. av med mer salt och peppar. 



Chèvrelasagne med kantareller och grönsaker

Till två hungriga personer och två stora matlådor alt. 6 normala människor.

1 paket Lasagneplattor (jag tar alltid fullkorn, man blir mättare på dem)
En stor gryta ratatoille
1/2 kilo chèvre
ca 4 hg Kantareller (gulingar eller trattisar, vad du har tillgång till)
4 vitlöksklyftor
Färsk basilika och oregano
Tre skivade färska tomater till översta lagret
Bechamelsås

1. Lägg ut lasagneplattorna i en fyrkantig ungsform
2. Smeta på ratatoillen, och strö över svampen (som du stekt upp i lite smör)
3. Skiva vitlöken och hacka örterna, strö över.
4. Lägg på ytterligare ett lager lasagneplattor
5. Skiva tomaterna och chèvre och fördela jämnt över plattorna.
6. Gör bechamelsåsen. Smält smör, och bryn lite vetemjöl i det smälta smöret. Häll på mjölk under omrörning. Vispa bort eventuella klumpar. Krydda med muskot, salt och peppar. Koka ihop tills det blir en krämig sås. Tillsätt mer mjöl eller mjölk om du tycker att såsen är för tunn/tjock. och vispa hela tiden! Mjölk bränner fast så fort man vänder ryggen till!
7. Häll såsen över det översta lagret och ställ in lasagnen i mitten av ugnen. Grädda på 220 grader i 30 minuter.




Servera med en grönsallad!

Jag har verkligen fått en nyvunnen respekt för höna! Det behöver ju inte alls smaka som det där torra, sega och trådiga substitutet för kyckling jag blivit ilurad på billiga indiska restauranger. Bara det får koka ett tag så smakar det ju så mycket mer än kyckling! Det är dessutom väldigt billigt och de gamla pullorna har fått gå ute bra mycket längre än broilerkycklingarna som nackas efter bara några veckor och sedan sprutas fulla med vatten.

Curryhöna är ett gammalt hederligt recept som jag gjorde min egen version av igår.

Till tre stora portioner:

1 höna på ca 1 kg
1 gul lök
ett paket kokta linser (valfritt)
1 burk kokosmjölk
1 msk sambal oelek
curry
paprikapulver
salt och peppar
smör till stekning
ca 1 - 1 1/2 liter vatten
persilja till serveringen
 

1. Bryn hönan i en stor gryta tillsammans med lite curry (jag använde curry madras, men jag antar att det går lika bra med vilken curry som helst. Men den bör vara ganska mild) samt lite paprikapulver.



2. Häll på buljong så att det täcker hönan (om den inte ryms under ytan kan du dela hönan i mindre bitar).
Jag körde i en tärning boquet garni och lite salt. Låt koka under lock i 1 1/2 timme.

3. Lyft ut hönan och häll buljongen i ett separat kärl. Pilla bort köttet från benen.

4. Smält lite mer smör i grytan och bryn en gul lök, jag hade även i ett paket kokta röda linser för att göra den lite matigare, mera curry och sambal oelek.

5. Häll i kokosmjölken samt 2-3 dl av buljongen. Koka upp. Lägg tillbaka hönsbitarna i grytan. Koka tillsammans i 1 timme till. Det tar sin lilla tid men det är det värt!



6. Hacka persilja och strö över grytan. Servera med basmatiris.

Att de flesta människor mår så mycket bättre under de ljusa varma månaderna under året måste ju bero på att maten vi äter under den tiden har fått mogna i fred och hunnit utveckla mer vitaminer än vad den hinner göra i en holländs lastbil. Jag vill bara proppa i mig allt det gröna, gula och röda! Dels för att det smakar så mycket mer och så mycket godare nu, dels för att det är så fruktansvärt vackert för ögat!



 

Hade några tjejkompisar över på middag igår. Det var 25 grader utomhus och minst det dubbla i mitt kök. Vad kan då passa bättre än ett stort glas Pimms med ginger ale, citrusfrukter och färsk mynta? Inget, är jag helt övertygad om.

Jag hade lovat Klara att det skulle bli kött (alltså ingen tönttjejmiddag med kyckling eller lax eller något annat hälsosamt). Men Linn och Sunniva som inte äter kött skulle ju också bli mätta så de fick varsin regnbågsforell med smör, persilja, vitlök och citron. Och det verkade inte gå någon nöd på dem.

Jag måste erkänna tt jag har lite svårt för själva hanteringen av rå fisk. Alltså inte de små rektangulära laxbitarna man får på sushirestaurangen utan den hela skinnförsedda fisken!

Så jag var ju tvungen att leka lite med den för att avdramatisera hela grejen.
Men det är det där slemmiga och slippriga, måste ligga något trauma från Lundsjön i bakhuvudet och spöka.
Anyhoo, fisken fylldes och rullades in i folie innan den åkte in i ugnen en halvtimme på 220 grader.

Till förrätt blev det något så enkelt (och gott) som sparris med hyvlad parmesan.


Och till mig och Klara blev det lammytterfilé marinerad i vitlök och färskt salvia och basilika. Snabbhalstrad i grillpannan så den fortfarande var ganska röd inuti. Till det blev det en sallad på röd mangold, jordgubbar och fetaost. Väldigt smarrigt faktiskt! Till det drack vi en sydafrikansk Shiraz Viognier från 2008 som Klara hade med sig.



Och till efterrätt åt vi världen snabbaste och enklaste lilla bärdessert som bestod av hallon och björnbär under en blandning av Kesella med jordgubb/lime och Kesella vanilj samt lite farinsocker på toppen, De fick stå i ugnen ca 10 min på 200 grader.

Tack för en väldigt trevlig kväll flickor!

Så istället förklyckling så blev det höna. Allt för att bli lite bättre på att tillvarata lite underligare kött.

Så igår när Emelie kom hem från jobbet så kunde jag servera Poule a la Normande au Cidre avec Choufleur á la polonaise. Snyggt värre även om jag inte vet om vi försöker fölrbereda oss för Frankrike/Normandie eller om det är en veckas segling med köttfärssås på burk som vi behöver stålsätta oss för.

Lite snabbt så fräste jag upp några hg champinjoner, 2 patrikor, två gullökar och lite rimmat sidfläst i en djup gjutjärnspanna innan jag lade i hönan och fick lite stekyta. Hällde sedan på ca 2 glas med torr cider och 3 skalade, utkärnae äpplen och buljongen jag gjorde på kanin-skrovet dagen innan. Väldigt Kajsa Warg, men den som spar han har...
Så medan det här puttrade  i någon timme så drack jag en öl, skar jag upp vitkålen, och kokade 3 ägg. Efter ungefär ytterligare en öl så var det dags att sätta på potatisen och efter det vitkålen. Det gäller även att vända på hönan då och då.

Så, finhackade de kokta äggen, hällde av vattnet på blomkålen och hällde ner äggen över dem tillsammans med skirat smör, servera rykande varmt följt av potatisen och sen kycklingen som jag styckade upp innan servering.

Allting hade varit perfekt hade emelie bara kommit hem exakt då hon sade att hon skule vara hemma. Men 6 minter senare så sitter vi tillbords med torr cider i glasen som svart-magnus tog med sig från systemet (engels, ekologisk, torr. Väldigt god och lagom matig). Den obligatoriska matporren påbild nedan.


'

Till dessert skivade nektariner serverade till St Morgon med en skvätt honung (vi hade även en rätt ordentlig ostbricak tack vare mina föräldrar som lämnade katten och diverse från sin kyl). Och så en bild på Ellie som fortfarande inte kommit över kaninen.

Emelie: Måste bara få stoltsera lite med att bloggen hade 36 unika läsare igår!  Kan bara hoppas att det håller i sig.
Däremot är ni ju jättedåliga på att kommentera! Det måste ni bli bättre på tycker jag.

Ikväll ska Pierre laga höna, två hönor faktiskt! Som jag hittade i Hötorgshallen för ynka 35 kronor styck. Nu är höna kanske inte det bästa köttet, men det passar utmärkt i långkok! Känner mig nästan lite sugen på att bli förkyld bara för att kunna tvinga Pierre att laga hönbuljong till mig. Det är så jäkla gott när man är sjuk och bara vill ha någonting salt och värmande.

Kan även dela med mig av ett litet frukosttips! Vaknade med en lätt baksmälla och överhängande trötthet i hela kroppen idag efter en kväll på pub anchor. Och när jag är bakis älskare jag tabasco. Man blir liksom lite piggare av det tycker jag. Men vi hade ingen tomatjuice hemma eller någonting annat som man kan skvätta i lite tabasco i. Så jag kokade två ägg, mosade ner dem på två skivor rostat surdegsbröd och skvätte sedan lite tabasco och worcestershiresauce över äggen. Det var förvånansvärt gott!

Nä nu måste jag ge mig av till jobbet. Ett riktigt slöseri på en så här fin dag.

(Äckelmagade vegetarianer och veganer bör inte läsa detta inlägg!)

Det blev kanin! En stor rackare på över två och ett halvt kilo (borde alltså räcka till 4-5 personer)!
Mitt favoritnöje över allt annat på denna jord måste nog vara att strosa runt i Hötorgshallen och klämma och känna (ok, det kanske man inte gör så mycket), men lukta och titta på allt färskt och nyslaktat. Det känns bra att vara så nära maten. Inga modifierande mellanlandningar, inga "förbättrande" E-ämnen. Inget knussel, bara råvara. Sen får jag göra vad jag vill med det!

Att stycka en kanin var lite svårare än jag trott, deras ben är t ex mycket tjockare än en kycklings. Och sen satt ju inälvorna kvar! Ok, jag vet att detta går emot nyss skrivna stycke, men när en liten njure faller ut ur det som snart ska vara min middag längtar jag bort till dafgårdhyllan på Ica.

   

Så här ser det ut just nu när det ligger och puttrar i vitt vin (ca 2 dl), dijonsenap (1 1/2 matsked) och lite färsk mejram, tillsammans med sidfläsk (så mycket man har samvete till) och champinjoner (så många som får plats i grytan):



Högre upp på bilden puttrar en liten buljong med skrov, morötter, palsternacka och en tärning bouqet garni (fransk kryddblandning med timjan, persilja och lagerblad). Har i och för sig fortfarande frysen full av buljongtärningar från senaste långkoket, men det kan man väl inte få för mycket av?

Kaninen ska koka länge, ca 1 - 1 1/2 timme. Tills köttet nästan släpper från benen, då är det som godast. Och vinet ska vara vitt och torrt till kanin. Du kan använda rött vin också men det passar faktiskt bättre till hare. Problemet med långkok är att "man" dricker upp vinet som inte gick åt till matlagningen bara för att "man" har så tråkigt när "man" väntar. Sen blir "man" ju full redan innan middagen.

Men till hösten blir det kanin med kastanjepuré! Men det är för höstigt för att ätas i juli.
Till kanin passar tydligen rött ris bäst eftersom dess nötighet lyfter fram kaninen och vinet bättre än annat ris. Om det är någon som tycker att detta låter smarrigt så är det bara att boka in en middag i september/oktober!

I alla fall, när man tycker att kaninen kokat tillräckligt länge lyfter man ut den ur grytan och blandar i ca 2 dl creme fraiche i såsen, ev. lite mer senap, lite timjan, kanske någon annan trevlig örtkrydda man har hemma. Låt såsen koka upp och lägg sedan tillbaka kanindelarna i grytan. Koka ihop ca 5 min.

  

Färdigt!

Lämpliga tillbehör är som sagt rött ris, haricot verts, bröd, sallad, ost! Och för guds skull glöm inte vinet!!!

Lycka till! (det går typ inte att misslyckas med, du kan inte koka det för länge och du kan inte ha i för mycket vin eller för mycket creme fraiche). Och det var faktiskt j*vligt gott! Men ok, det tog tre timmar också.

Emelie: Tyvärr kommer det nog bli ett namnbyte på bloggen eftersom jag hittade en annan blogg med namnet Bind mig, mata mig (som även var något mer etablerad). Vet inte till vad bara, allt jag och Pierre kom på var redan upptaget. Har ni några bra förslag är det bara att spotta ur sig dem!

Idag är det ju Frankrikes nationaldag. Vad det innebär för oss vet vi inte riktigt än. Vi har faktiskt inte firat nationaldagen tillsammans förut. Men god fransk mat ska lagas och ätas i alla fall, det är ett som är säkert. Kanske någon frankofil klubb senare på kvällen. 

Men vad ska lagas? Vad är denna dag värdigt?
Just nu står jag och väger mellan kanin/hare eller musslor. Eftersom jag aldrig lagat vare sig kanin eller hare är jag väldigt nyfiken på hur det skulle gå, men musslor är ju så barnsligt gott! Har länge velat testa att koka musslor i torr normandisk cider istället för vitt vin. Borde funka tycker jag. Men den något fetare versionen med camembert och sidfläsk är inte heller så dum. Jaja, det blir till att traska bort till Hötorgshallen efter jobbet och botanisera!
Återkommer senare med resultatet!

Emelie: Idag har jag och Pierre skapat någonting nytt tillsammans. En matblogg!
Vi gillar båda att laga mat och att äta gott och har en tendens att trycka upp detta i ansiktet på folk (inte maten alltså utan det faktum att vi äter mycket bättre än alla andra). Så nu tänkte vi varför inte skriva en blogg om detta gemensamma intresse, för man ska tydligen göra saker tillsammans när man är ihop.

Ikväll stod Pierre för maten och jag måste medge att det blev mycket lyckat! Pierre har en förmåga som få besitter, nämligen att göra någonting så magert som bergstunga till någonting bastant och fettdrypande! Det kan ha att göra med hans normandiska rötter, jag vet inte, men de diggar tydligen smör och creme fraiche en hel del. Och det ligger mycket visdom och erfarenhet i den franska kokkonstens hemlighet smör, smör, smör. Det blir sjukt gott!

Pierre: Så, nu efter att Emelie har avslöjat alla mina franska matlagninshemligheter så finns bara den torra dietmaten kvar. Låt oss för en sekund låtsas att receptet jag nedan beskriver verkligen var hur jag jag gjorde.

Först lite tilltugg såklart. Emelie kom hem sent från jobbet, och förklarade både tydligt och högljutt att hon skulle varavrålhungrig när hon kom hem, därav lite rökta räkor vilka skulle ha serverats med en hemmagjord Aioli. Men eftersom jag sumpade aiolin och vi inte hade tillräckligt med rapsolja för en ny sats fick jag botanisera lite i köket och hittad en utkämd tub med Wasabi som nu fick utgöra den nya dippen. (okej då, utblandad med creme fraiche). Det blev bättre än förväntat och passade bra med vinet som jag korkade upp precis när emelie kom hem då det skulle ner en del i såsen. Så lite rökta räkor och mitt vita favoritvin Couvent des Jacobins (Vit Burgund), som är ett klipp på systemet för dryga 115 kr vilket tillsammans fungerar utmärkt om inte som förätt men väl för att få emelie att tåla 10 minuters väntan på middagen.
 

Så, de stekta färska svenska kantarellerna vilka jag nästa gång för att spara pengar kommer att snatta från Söderhallarna, som på den här bilden ligger i stekpannan. Kom ihåg att man med en bra teflonpanna inte behöver använda särskilt mycket smör. Använd hushållspapper och smörj in ett tunt och jämnt lager över hela pannan och bryn sen svampen över hög värme. Eller använd ca 100 g riktigt smör,. kör på det som du själv tror blir godast. Samtidigt som jag stekte upp svampen i ytterst lite smör så brynte jag 4 scharlottenlökar i såspannan i några droppar lätta. man måste inte använda 50 g smör för att såsen ska bli god! Häll ävenca 1,5 dl fiskbuljong och ca ett glas matlagningsvin, dvs från glaset du dricker medan du lagar mat. samt lite minimjölk. 1 dl creme fraiche är helt överflödigt och en rest från en annan tid och matkultur. Nu gäller det att laga mer fräsch mat!


Så, när kantarellerna väl har fått bryna så är det dags att lägga i den flådda men ej fileade bergstungan. En riktigt fin fisk som luktade relativt fräscht på en måndag (annars avråder jag från att köpa fisk på måndagar, fiskarna är lediga på söndag, så det är den sämsta dagen att köpa fisk). För att försäkra mig om att den inte skulle bränna fast i pannan så använde jag återigen tricket med hushållspapper och 3-4 droppas olivolja. Detta har nästan samma effekt som ytterligare 50 g smör.

jag har helt och hållet glömt morötterna förresten, ingen större grej. de var slantade och kokade i salt vatten och serverade i sitt eget spad istället för ca 0.5 dl creme fraiche och nymald svartpeppar. Återigen så kan jag säga att kokta morätter utan creme fraiche känns väldigt fräscht!

Tomatsalladen sen är gjord på tomater, med lite sallad och en halv kruka färsk koriander. Jag tycker verkligen inte att man behöver tillsätta så mycket mer än några droppar olivolja samt svartpeppar.

Och här nedan så kan ni se fisken ligg aoch puttra ca 4 min på varje sida täckt av stekta kantareller och lite citron, för att sedan läggas upp för servering tillsammans med morötterna, såsen, och rjasminis efter en snabb filering direkt i panna. Överlag så blev middagen väldigt fräsch, och direkt uppfriskande i sin fettsnåla enkelhet. *

Bon Appetit!

 

* jag använde ungefär 200 g smör och 2 dl creme fraiche. det mesta av smöret sögs in i svampen, och creme fraiche och vitt vn blir en grym sås.
+